MÅLSÄTTNINGAR I ARBETSPLAN, METODER OCH ÅTGÄRDER ATT UPPNÅ DESSA
Tillbaka Aktuellt i Tians Medvind
Tians Medvind PROJEKTBESKRIVNING-
LÄGESRAPPORT om åtgärderna
25.6.- 31.12.2008 och
1.1.- 31.10.2009
Inom utvecklingsprojektet ’Tians Medvind’ bör verksamheten utgöras av nedan presenterade grundåtgärder.
1. MARKNADSFÖRING AV SKÄRGÅRDEN FÖR INFLYTTNING OCH FÖRETAGSETABLERING
PROJEKTPLAN:
1.1. Utvecklingsbehov och projektinsatser
Behovet ökar för att stärka skärgårdens och skärgårdsföretagarnas konkurrenskraft samt att bibehålla och utveckla servicen i skärgården.
Åtgärden förverkligas i tre skeden:
a) Identifiering/inringande av målgrupper .Ex. grafiker med familj som är medlem i segelsällskap. Har m.a.o. yrke som kan utföras på distans och intresse för skärgården.
Olika avgränsningar m.m. bör göras.
b) Inventering av vad resp. skärgårdskommun kan erbjuda generellt och speciellt för varje målgrupp samt kartläggning av andra aktörer – samarbetspartner utanför Åland.
c) Kontakt med målgrupperna: Via annonsering, mässor samt direkt kontakt med individerna i respektive målgrupp.
LÄGESRAPPORT:
Under projektet har man fått fram bl.a. följande funderingar:
Vilka typer av människor, kunskap, näringar passar in till Ålands skärgård?
Vilka hör till dem man vill gärna se flytta?
Hur sammankoppla de tre dimensionerna som skapar förutsättningar till en hållbar utveckling?
–Sociala: (kulturmiljöer, språk, sammanhållning, framtidstro, social gemenskap, mm.)
–Ekonomiska: (tillväxt, arbetstillfällen, nya affärsmodeller och nya införtjäningslogiker, nya tjänster, management, kvalitet)
–Ekologiska: (naturmiljön som en grundresurs, energi, återvinning m.m.)
Arbetsmässigt kan man dela inflyttare till tre grupper:
1. egenföretagare-
VIKTIGA FRÅGOR: vilken bransch, möjligheter till att bygga kluster i regionen/ lokalt, möjligheter till vertikal integration (samarbete mellan företag med samma slutkunder), skapar företaget mervärde?/ hjälper till att lokala företag lyckas nå tjänster/ produkter med mervärde?
2. anställda- de yrkeskunniga behöver hitta arbetsmöjligheter för att möjliggöra flyttbeslut, man behöver skapa alternativ till kommunala tjänster i skärgårdskommunerna
3. distans- kunskapskunniga; kan man integrera deras kunskap till lokal nytta?
Dessa målgrupper skall man försöka integrera till verksamheter med mervärde, högre marginaler, och helst direkta kundkontakter- egenskaper som kan möjliggöra lönsamhet även i verksamheter med småskaliga volymer. Möjligheten att utnyttja och utveckla det befintliga (dvs. en primärnäring med tradition , lokal infrastruktur, kunskaper mfl.) till högre status i produktkedjan; få igång verksamheter som sträcker över hela den vertikala från ’mark till kund’. Denna strategi engagerar den lokala befolkningen till utvecklingsprocessen, skapar känslan för gemenskap och möjliggör större resurser och kapacitet till att nå ’den kritiska massan’ som behövs till lönsam verksamhet. Resurser och kapacitet kan tolkas här både som materiala och icke-materiala. Den sociala dimensionen är viktig för allmän trivsel och i att bygga nätverk för verksamheter.
Förutsättningar till att nå lönsamhet måste stanna som kriteria för att starta något; hitta lösningar till att driva lönsam verksamhet och sysselsätta både de inflyttade och de lokala som blir och vill bli anknutna till verksamheten. Skärgården har en tradition till ’mångsyssleri’ och det är an bra förutsättning till att först ge en målsättning som bi-syssla för den nya verksamheten. Projektet medverkar till att få olika distributionskanaler, samarbetspartners och kunder i närliggande exportmarknader med i diskussionerna redan i grundläggande planer. Försäljningsintäkter är ett krav från första början, och export en förutsättning till affärsmässiga planer.
Det finns inflyttningspotential i storstadsmiljöer hos småbarnsfamiljer och unga par. I projektet har man bemötts med många, och signalerna i olika medier stöder denna tolkning. Skärgården och landsbygden har möjligheter i att möta dessa förväntningar och önskemål för en ändring; ett liv med mera smak och trygghet. ’Färdiga platforms’; dvs. olika omgivningar (boendemiljö, sysselsättning, sociala trivseln) där de inflyttade kan placera sig behövs utvecklas, göras till ’produkter’ och presenteras till kunden. Nedan listas ut vägarna i projektet (idag) till att bearbeta dessa målsättningar. Flera kringverksamheter kommer att växa fram efter man börjat bearbeta en. Ex. i ekologiskt grönt har det redan kommit fram två skilda kring –verksamheter. Helt nya områden kommer fram ju längre tid projektet pågår.
Distansarbete berör alla som kan ta sitt arbete med sig. Lokal engagemang och nyttan till de lokala samhällen blir allt större om man även inom distansarbete når ut till inflyttningspotential med intresseområden som tangerar med de ovannämnda helheterna.
Listan på verksamhetsområden som bearbetas i projektet i första skedet:
Ekologiskt, grönt och kött (nöt, får), närproducerat
Perenner
Båtvarv
Natur, vandring, kajak, äventyr, hälso och kost
Ull, öppna landskaper, kulturmiljöer
Distans
Turism
Boendemiljöer tillhör begreppet ’Färdiga platforms’ till olika målgrupper. Tidskrifter som ‘Lantliv’ i Sverige, eller ‘Maaseutuelämä’ i Finland är bara en signal av det som vuxit fram som en liten trend; större intresse tillbaka i tiden, ‘mot rötterna’. Jobba med händerna, ‘leva livet’, uppskatta naturen som resurs till välmående. Trafik från stadsorten till landsbygden har blivit större. Speciellt i Sverige pratar man om ‘delårsboende’; dvs. det flexibla arbetslivet möjliggör individen att bo och leva i flera ställen under året, beroende var man trivs och det är lämpligast att ta sitt job till. Dessa trender och signaler skall man ta hänsyn till när man bearbetar de ’Färdiga platforms’ som nämnts ovan. ‘Delårsboende’ är en fin målsättning i början, bara man möjliggör det till folk som kommer utifrån och utan naturliga länkar till boendemöjligheter.
Projektet har börjat skapa en register över hus/ fastigheter till uthyrning. Familjer vill hitta egnahemshus med trädgård att flytta till. Attraktivt strandläge är inte så relevant bara man har sin egen ro. Dessa tolkningar har man gjort under projektet och det lett till åtgärden.
En stor del av kulturarvet på Åland är förknippat med byggnader och kulturmiljöer. Dessa är klara konkurrensmedel även vid marknadsföring av skärgården till inflyttning- som en del i helheten med egnahemsboende. Lovisa och dess positiva utveckling under senaste åren är ett bevis. Den s.k. ‘kreativa branschen’ med sina aktörer i olika aktiviteter har hittat sig till den pittoreska småstadsmiljön. Åland och dess skärgård har sina styrkor i fina levnadsmiljöer som borde återskapas. Museibyrån och avdelningen för byggnadsvård har intresset att stöda en utveckling som bevarar dessa miljöer, gamla bykärnor som annars försvinner. Projektet har påbörjat en dialog mellan fastighetsägare och museibyrån som ‘pilot’ i en modell som hoppas leda till en rutin. Projektet har en naturlig roll i den tredelade modellen som partnern som visar intäkter i form av hyresgäster.
LÄGESRAPPORT om åtgärderna 25.6.- 31.12.2008
Lansering av en rutin som kallas ’kommunrundan’. En arbetsdag per vecka på löpande band i en av de andra skärgårdskommuner än där projektledaren håller sitt kontor. Hittills dessa tidtabeller annonserats i alla kommunernas info –blad och i fortsättning också vid butikernas anslagstavlor. Målsättning: lära förstå bättre de olika kommunerna, deras särheter, behov och styrkor. Vara tillgänglig till de lokala, visa ansiktet och vara närvarande. Bygga det till en rutin som lokala kommer ihåg, skapa en relation med de lokala och bygga pågående dialoger med kommuninvånarna.
Bild.
’Skärgården kan’ –marknaden i
Mariehamn den 8.11.2008 var en skild
projekt med samma projektledare.
Motsvarande aktiviteter och evenemang
skall användas som marknadsförings
verktyg i arbetet med ’Tians Medvind’
i utvalda destinationer utanför Åland.
Det gäller att skapa synlighet kring
temor som skall locka intresset
hos de potentiella inflyttare.
Under hösten 2008: 14 dagar. Personlig träff med alla kommundirektörer. 12 besök hos egenföretagare.
Presentation av projektet vid Skärgårdskommunernas möte (Brändö) i oktober 2008. Deltagning i mötet med Skärgårdsnämnden (Sottunga) i juli 2008.
LÄGESRAPPORT om åtgärderna 1.1.- 30.10.2009
Rutinen som kallas ’kommunrundan’ har levt vidare till personliga träff med folk som svarat till annonser projekt gett ut i kommunala info-brev eller som projekt själv tagit kontakt med. Dessa kontakter har skapats med motiveringar som är anknutna till målsättningar som beskrivits i punkt åtgärden: Identifiering av målgrupperna.
LÄGESRAPPORT om åtgärderna 25.6.- 31.12.2008
Projektledaren har deltagit i följande konferenser och seminarier under hösten 2008:
LANDSBYGDSRIKSDAG. Föreläsning vid ’Landsbygdsriksdag’ i Mariehamn: ’Tians Medvind 2008- 2010’. Konferensgäster från hela Finland, Intressant att lyssna till de olika och varierande utmaningar det finns i landsbygden beroende varifrån man kommer. ’Självanalys’: vad skall man vara lycklig över i skärgården? Vad ligger sämre jämfört med andra?
KONFERENSEN ’KORPO 2040’ i Åbolands skärgård, i Korpoström. Föreläsningar, ‘workshops’ kring framtidsvisioner för skärgården, coh I synnerhet Korpo. Korpo ligger bakom två färjor från fastlandet och det gäller skapa förutsättningar till livet på plats istället för att pendla till arbete. Samma gäller I den åländska skärgården när man räknar ut Vårdö och Föglö.
FORUM FÖR SKÄRGÅRDSFORSKNING- seminariedag på Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi (SIÅA). Mötesplats för den ’akademiska världen’ samt övriga som vill utveckla samarbetet mellan ÅA och andra skärgårdsaktörer. Teori vs. praxis.
FÖRETAGSAMMA SKÄRGÅRDAR- konferens i Stockholm. Skärgårdarnas Riksförbund, Sverige. Intressant och viktigt att få intryck från grannlandet. Omständigheterna är många gånger lika eller nära till och utvecklingen kan jämföras. Gamla näringar har sviktat och nya kommit till; t.ex. servicejobb kring turismen vuxit starkt. Men det innebär samtidigt att nya kunskaper och nya sätt att arbeta behövs. Jobb på distans med ny teknik skapar också nya möjligheter. När försörjningen inte längre är baserad på de naturgivna förutsättningarna kan förändringarna dessutom ske snabbare.
LÄGESRAPPORT om åtgärderna 1.1.- 30.10.2009
’Emigratiebeurs’ är den största emigrationsmässan i Europa. Mässan tar plats i Utrecht, Holland. Under ’Emigratiebeurs’ – mässan i Holland pågick det presentationer av de deltagande destinationerna i fem föreläsningssalar samtidigt under båda mässdagarna. Totalt var det ca. 80 presentationer. Åland hade sin egen presentation under båda mässdagarna, framfört av projektledaren i Tians Medvind. Vid sidan om syftet att ge information om Åland, fungerade tillfället som en möjlighet till att nå ut till möjliga samarbetspartners. Det gjorde projektet genom att hitta en holländsk kontakt i Helsingfors som hjälper till att integrerade de Finlands -flyttade holländare i destinationslandet.
Mässan öppnade en kontakt med tidskriften i Holland för de emigrationsintresserade. En reportage –resa till den åländska skärgården togs upp.
Projektet svarade för programinnehåll för kommunstämman i Mariehamn i maj. Temat var platsmarknadsföring och inbjudna som föreläsare var VDn och projektledaren från företaget ’Place Marketing’ i Åbo, en av de ledande i branschen i Finland. Däröver gav Daniel Dahlen VD Handelskammaren, Åsa Eriksson LR Turismutvecklare och Tommi Pohjakallio Företagsam skärgård rf projektledare sina presentationer.
Projektledaren har deltagit i följande konferenser och seminarier under tiden 1.1.- 30.10.2009:
FÖRETAGET ÅR 2023. DE MILJÖMEDVETNA KONSUMENTER SOM EN UTMANING OCH MÖJLIGHET. Ett seminarium i Åbo, ordnat av verksamhetscentrum för formgivning ’Auraamo’- en samverkan mellan Åbo yrkeshögskola och den svenskspråkiga yrkeshögskolan ’Novia’.
KONFERENSEN ’KORPO 2040’ i Åbolands skärgård, i Korpoström. Föreläsningar, ‘workshops’ kring framtidsvisioner för skärgården. En fortsättning till det första veckoslutsmötet i augusti 2008.
SEMINARIUM OM DE SOCIALA MEDIERNA- hur de sociala medierna kan utnyttjas och användas i utveckling av marknadsföring. Yrkeshögskolan Haaga- Helia.
LÄGESRAPPORT om åtgärderna 25.6.- 31.12.2008
Företagsam skärgård r.f., genom ’Tians medvind’, deltog med egen monter vid mässan ’Osaava Nainen’ (kvinnorna kan), i Åbo 24.-26.10.2008. ’Osaava Nainen’ -mässans olika temor innehöll bl.a. arbete, utbildning, företagande, hälsa, fritid, turism, hantverk, inredning och skönhetsfrågor. Besökare ca.30 000, utställare ca.300, olika temahallar 3. ’Osaava Nainen’ betyder Kvinnan Kan, och det är just den gruppen projektet vill nå och locka till den åländska skärgården. I dagsläget finns det 75 kvinnor mot 100 män och för att vända trenden gäller det att hitta och skapa sysselsättning som håller kvinnor fast i skärgården och som de ser som attraktivt och intressant.
Bild.
I slutet på oktober 2008 visade de
Åländska skärgårdskommunerna
upp sig på ’Osaava Nainen’ (kvinnan
kan) –mässan i Åbo.
LÄGESRAPPORT om åtgärderna 1.1.- 30.10.2009
Emigratiebeurs är den största emigrationsmässan i Europa. Mässan tar plats i Utrecht, Holland. Åland deltog där för första gången i år genom en grupp som bestod av Företagsam skärgård r.f./ projektet Tians Medvind, AMS Arbeta& Bo, ÅHS och LR. Projektledaren i Tians medvind var projektledare för gruppen i Holland också. Även några styrelsemedlemmar från Företagsam skärgård r.f. reste med för att få intryck, inspiration och ideer för arbetet med inflyttningsfrågor i deras hemkommuner. Mässan som tog plats den första veckosluten i mars hade ca. 10 400 besökare, flertal regionala utställare från Sverige och en annan från Finland, Uleåborg. Totalt kom utställarna från tiotals olika länder, en del mycket exotiska som Curacao, St.Maartens, Cap Werde eller de alltid lika populära Australien, Nya Zeeland och Kanada. Det är klart att emigrering är en starkt växande tendens och det är många som konkurrerar som destinationer till att locka dem som vill flytta.
Under åren har en del sommarvikarier trivts så bra i den åländska skärgården att de stannat kvar och byggt sina liv här. Projektet ordnade en serie aktiviteter för att visa ett aktivt intresse för dessa målgrupper. Projektledaren ordnade tillfällen hos TE- centralen i det finlandssvenska kustområdet (Esbo, Vasa, Åbo) samt deltog på en jobbmässa i Sverige (Örebro). De intresserade skärgårdsföretag fick en möjlighet till att ställa upp i Vasa eller Åbo, presentera sig och möta med de potentiella sommarvikarierna - och möjliga framtida skärgårdsbor. Ingen nappade på iden, men ett register på drygt 100 namn med person-, utbildnings-, kunskaps-, och intresseuppgifter i säsongsarbete byggdes under dessa tillfällen. Några unga tog chansen och hade sitt sommarjobb i den åländska skärgården. Projektledaren hjälpte med några vardagliga frågor.
Marknadsföring via nätet och användning av de s.k. sociala medierna kommer till en nyckelroll. Intensiteten blir helt annat jämfört med ’fotarbete’ och t.ex. mässdeltaganden. Den fysiska tillvaron på det sättet stöder en viss synlighet på samma sätt som stenfotsbutiken för an nätbutik, men arbetet med att hitta mål; dvs. nå ut till målgrupperna blir avsevärt effektivare efter man lärt och kommit igång med olika metoder i det som kallas idag marknadsföring på internet.
Denna åtgärd grundar på det att man har en vision och bild framför sig på de olika målgrupperna som kommer ifrågan. Den listan och processen pågår över hela projekttiden, men en lista till att börja med är byggd. Projektet har börjat detta arbete t.ex. genom att delta i ett seminarium för de sociala medierna, och börja en dialog med ung studerande i området som har arbetserfarenhet i upplevelse- och turismindustrin från tjänstutgivarens sida, och kunskaper i användning av de verktyg som kommer i fråga med interaktiva lösningar och de sociala medierna på nätet.
Projektledaren har haft som uppgift att ta fram en hemsida för föreningen Företagsam skärgård r.f. Denna blir en vanlig och traditionell lösning som möjliggör information -input bara från hemsidas innehavare. Några aktörer i turism –branschen har börjat med att ha paralellt en interaktiv lösning som möjliggör besökarens deltagande. Sådana har blivit allt viktigare verktyg i marknadsföring. Projektet handlar om marknadsföring av en destination. Olika möjligheter till att skapa interaktiv innehåll på nätet undersöks, samt de former som kan tillämpas dagens omgivning och administrativ struktur.
PROJEKTPLAN:
1.2. Arbetsmetodik
Projektet kan göras i samarbete med Arbeta och bo, Skärgårdsutvecklaren, Skärgårdens företagshus, Ålands landsbygdscentrum, Ålands turistförbund, aktörer utanför Åland och eventuellt med andra aktörer som kan komma att bli aktuella under kartläggningen samt i nära samverkan med Företagsam Skärgård r.f och skärgårdskommunerna.
Studieresor, nationellt såväl som internationellt, möten, seminarium, mässor, för att ge idéer, inspiration och nå ut till målgrupperna. Pröva olika sätt av marknadsföring.
LÄGESRAPPORT:
LÄGESRAPPORT om åtgärderna 25.6.- 31.12.2008
Projektet ’Arbeta och bo’, AMS och EURES rådgivaren möttes och diskuterades olika former av framtida samarbetsmöjligheter. Det första och stora gemensamma åtgärd kommer att bli deltagning i den största emigrationsmässan i Europa, Emigratiebeurs i Utrecht, Holland. Flera träff med skärgårdsutvecklaren genom deltagande i samma konferenser och möten. Besök till ’Skördemarknaden’ på Ålands landsbygdscenter, Jomala och ’Fiskmarknaden’ i Sjökvarteret, Mariehamn. Möte med Lena Brenner, och diskussioner kring samarbetsmöjligheter.
LÄGESRAPPORT om åtgärderna 1.1.- 30.10.2009
Närproducerat och ekologisk odling är en verksamhet där man kan nå följande målsättningar: knyta ihop traditionella lokala kunskaper i primära näringar med intresse hos målgrupper för inflyttning, samt kunskaper och möjligheter till att skapa produkter med mervärde tillsammans. Branschen kan visa betydlig tillväxt både i den finska och svenska marknaden, och man letar efter nya leverantörer. Kontakten med den ledande distributören med bl.a. nätförsäljning och hemleveranser, samt storkök, skolor och åldershem som kunder i huvudstadsregionen och Västra Nyland har inletts.
Olika samarbetsformer i Östersjö –regionen kring temorna ’regional matkultur och –upplevelser’, ’fårnäring och ullförädling’ samt ’ny turismstrategi som bygger på samarbete mellan kustområdet i Egentliga Finland, östra skärgården på Åland, fasta Åland och Roslagen i Sverige’ utreds. Dessa diskussionsgrupper har kommit fram under projektarbete. Projektet vill se möjligheter till att framföra inflyttning som ett resultat av möjligt deltagande.
LÄGESRAPPORT om åtgärderna 25.6.- 31.12.2008
Representanter från olika skärgårdskommuner deltog i ’Osaava Nainen’ –mässan i Åbo. De jobbade på montern och mötte direkt med människor som visade intresset till att fråga om Åland och skärgården, prata allmänt om livet i skärgården eller direkt funderade flytta.
Denna åtgärd- ta sig gemensamt till ’kunden’ och jobba i grupp kändes lyckat. En studieresa till emigrationsmässan i Holland diskuterats, samt uppföljning med flera mera lokala deltaganden på samma sätt som i Åbo.
LÄGESRAPPORT om åtgärderna 1.1.- 30.10.2009
Inspirationsdagen i skärgården för ekologiskt
Branschen hör till dem som kan utvecklas till en som sysselsätter de som vill flytta. Skärgården erbjuder möjligheter till småskalig odling. Marknadsefterfrågan i närregionerna Finland och Sverige är större än produkttillgång. Marginalerna är högre än i traditionell odling. De åländska eko-odlare säljer all sin produktion till den lokala marknaden, och där gäller det samma situation. Man kan sälja mera än leverera. Diskussionerna med distributionskanalerna på Åland och olika i Finland har börjats. Ekologisk rådgivare hos ProAgria Ålands Hushållningssällskap, på Ålands Landsbygdscentrum i Jomala är med i diskussionsgruppen. Skärgården som leverantör är intressant även inom Åland.
Meningen är att få igång verksamhet som sträcker över hela produktionskedjan, från marken till kundens kök. Då blir det möjligt att undvika mellanhänder, och maximera marginalerna. Samtidigt kan verksamheten på odlarnivån delas upp till produkter som har en faktisk efterfrågan, tack vare att iden bygger på att utnyttja informationsflöde i en vertikal produkt- och leveranskedja. Man skall inte börja odla morötter om det finns ingen ny efterfrågan/ alla andra gör det. En möjlig distributionskanal i Finland har redan gett information om produkter som saknats i lång perspektiv.
Det finns exempel i Sverige på icke- skandinaver som flyttat för att hitta möjligheter till att göra en stor ändring i livet, hoppa av ekorrhjulet och hitta en miljö som passar bättre till deras barn. Ekologiska och etiska värden är mycket ’i luft’, idéer kring dessa temor har möjligheter till att nå åhörare och ’downshifting’, att trampa ner (utnyttja hjärnkapacitet på ett bättre sätt genom att ha friskare livsvanor i vardagen) något man pratar alltmer om. Med denna ideutveckling kring den ekologiska vill projekt ta upp möjligheter att få ihop:
Marknadspotential till att möjliggöra försäljning med tillväxt, nå ut till exportmarknaderna i närregionerna, bygga en vertikal produktkedja som ger bättre lönsamhet, nå ut till inflyttare med intresset, utnyttja möjligheter som finns i landskapet och i skärgården som plats för småskalig verksamhet (skall vara möjligt att börjas av individer, utan behov till en organisation från start, bli en bi-syssla vid behov). Alla aktörer berörda kring ideformuleringen bjuds in.
Motsvarande inspirationsdagar/ –veckoslut planeras för andra verksamhetsområden.
INTEGRATION AV INVANDRARE OCH INFLYTTADE (denna del i projektet påbörjas senare)
Utvecklingsbehov och projektinsatser
I skärgårdskommunerna finns invånare från andra länder med olika kulturer, kunskap och traditioner.
Grupperingar av olika grupper är vanligt.
Målgrupp
Invandrare, inflyttare och övriga intresserade.
Målsättningar
Nya kunskaper för alla parter. Större delaktighet i samhället. Breddat kontaktnät.
Projektet ska också initiera förslag till nya projekt.
Tillbaka Aktuellt i Tians Medvind